akberglund

Familj, slakt, vanner och alla ni andra!

Har i staterna ar det ocksa jul. Jag och M-H har gjort vad vi kunnat for att fa till den riktiga stamningen, vi har glogg, lussekatter, pepparkakor, risgrynsgrot, M-H har gjort supergoda kanelkottbullar, och jag gjorde en gravlax som pappa skulle alska, riktigt salt och god blev den.

Julpyntat har vi gjort ocksa, M-S halloweenkostym fick bli dorrbrydnad. Jag fick ett anglaspel av mamma  och pappa, vi fick ocksa en tarna och en stjarngosse, samt  julservetter, en som nu sitter pa vaggen.


Jag och M-H tog en loprunda innan risgynsgroten, sen for vi och akte skidor. Jag lyckades ramla i en utforsbacke, sa nu har jag rejal nacksparr och ont i en axel, men det ar smallar man far ta.

Det ar lite ledsamt att inte ha familjen har, forsta julen utan mamma och pappa. Men jag forsoker att inte tanka pa det och jag ser det som ett litet aventyr, det kommer bli manga fler ar med familjen.

Tyvarr lyckades jag inte ladda hem Lars-vegas, jag ar sa tontig att jag inte vagar ladda hem olagligt, och for att ladda hem lagligt maste man vara i sverige (eftersom inga amerikanska nerladdningssajter inte saljer skivan), jag far helt enkelt lyssan pa den dubbelt sa mycket nasta ar, dessutom tror jag att jag framfort nastan hela skivan sjalv for M-H, stackarn =)

Nu ska jag gora mig i ordning for risgrynsgrotsmiddag med familjen Fjeldheim, sen blir det kyrkan och sen julklappsutdelning. Det skall bli kul att se vad de tycker om varan konstiga svenska vana att rimma pa paketen.

Jag sager som Lars Vegas

Jag onskar er alla en nastan onodigt god jul

... ar det. Ja har inte kvar Lars-Vegas trios julskiva pa datorn, hur ska man kunna fira jul utan den?

Pa fredagen efter yogan klev mamma och pappa in genom dorren, vi hade nagra timmar innan vi skulle vidare mot ironwood. Vi hann inte med sa mycket, men en svang till skolan och ett snabbt och konstigt mote med Ken, chefen over alla idrottsgrenarna, jag tror varken han eller vi visste varfor vi skulle traffas, men Sten tyckte det var en bra ide. Jag hann ocksa bjuda dem pa min pestopasta med feta ost, paremesan och kyckling till lunch. Det tror jag dom tyckte va gott.


Sen for vi till Ironwood, I bilen borjade jag sticka igen, det blev en mossa som uppvarmning, resultatet kan skadas pa bilden nedan (bilden till vanster). Bilden till hoger ar de fina hattarna M-H, jag och Randi hittade pa garnaffaren.





Val dar blev det tva dagar av mindre lyckade, fast anda inte katastrofala tavlingar. Det var roligt att ha mammsen och pappsen som pahejare vid sidan av sparet. Roligt var det ocksa att M-H vann.







Vi hade ocksa den arliga secret santa utdelningen, alla tjejerna drog ett namn pa den person man skulle kopa en present till, sen ska man gissa vem man har fatt sin present av. Jag fick en rosa, lurvig rattmuff till min bil av Christina, precis vad jag hade onskat mig. Nu behover jag inte frysa om handerna nar jag kor. Jag hade dragit coach Jenny, och gav henne ett jatte sott litet choklad-fondy set.


Vi korde tillbaka till MQT pa sondagen och for till applebees pa middag, sa paronen fick en chans att traffa mina kompisar. Mycket trevligt.


Mandag morgon blev det lite shopping pa morgonen, vi for till the co-op, sen affar dar all mat ar kravodlad, dar kan man mala sitt eget jordnots-, mandel-, och cashew smor, vi porvade alla. Vi for ocksa till presque-isle och kikade.

Marquette fran Presqu-Isle, domen syns till vanster, och stal grejen som gar ut i vattnet anvands till att lasta pa jarn pa batarna.


Sahar fint blev det nar vagorna kom upp over traden i kylan
.

Mitt hus


Nar det blev lunchtid, var det dags att fara och hamta hyrbilen vi skulle hyra med Randi och Sindre, dom skulle kora ner den till Chicago, och vi skulle kora hem den darifran. Nar vi skulle hamta bilen visade det sig att deras forsakring var vardelos och vi hade inte langra nagon bil. Efter nagra timmars panikande traffade vi pa Christina som glatt lanade ut sin Ford Explorer till oss, det var valdigt snallt. Chicago resan var raddad.


Pa kvallen var vi hembjudna till familjen Fjeldheim, dar hade vi alla jatte roligt.

Imorse nar jag tittade ut genom fonstret insag jag att det var snostorm IGEN…Det kanns fel att klaga over att det snoar sa mycket med tanke pa alla snofattiga vintrar man har gatt poch tranat efter snon, men skulled et inte kunna jamna ut sig, sa alla vintrar ar bra. Imorse korde vi 2 timmar klassiskt, i djupsnon, som vanligt.. shit va less jag var. Det ar sa mycket sno att det ar svart attg hitta nan riktig julstamning, det kanns bara som februari. Det ar svart att beskriva hur mycket det ar eftersom det packas ihop och smalter ibland, men jag gick in pa den lokala TV-sidan och fann lite statistik.

• ·         Hittils i December har det fallit 103,5 cm sno, (normalt for Marquette ar 64,5cm och ifjol hade det fallit 96cm)

• ·         Sen 1a juli alltsa sen den forsta snon i hostas har det fallit 218 cm (normalt for Marquette ar 136 cm, och    ifjol hade det fallit 169)

• ·         Snodjupet ar beraknat till 57,5

Idag och inatt ska det snoa ytterligare 17- 35 cm.

 

Har aker jag imal efter den fruktansvarda hemma tavlingen for tva veckor sedan.

 

Har tavlar jag i snostormen i Ironwood forra helgen

Ikvall har jag och M-H varit riktigt husliga. Vi har bakat lussekatter, gjort pepparkaksdeg, druckit glogg, jag har lagt laxen pa gravning och kokat tranbarssylt, och M-H gjorde musli.
Vi tankte att lite svenska bakverk kan vara en bra ga bort present att ta med till familjen Fjeldheim eller alla andra vi kan tankas halsa pa nar vi ska fira var amerikanska jul. Manga av lussekatterna blev lite for morka, och vi lyckades med bedriften att tilsammans tappa en hel plat med graddade lussekatter pa golvet, vi bara stod dar och stirrade pa dem, skrattet brot ut samtidigt som vi kom ihag 5 sekunders regeln. Dom lussekatterna ger vi till nagon vi inte tycker om.

Igar var jag pa julfest. Jag var bjuden till Williams foretags julfest eftersom Christina hade akt till alaska och det ar brukligt att ha nagon med sig.
Festen holls pa deras arkitekt kontor och det bjods pa kanongod mat och fri bar. Vi minglade runt dar i flera timmar och jag tror att jag hann med att traffa alla Marquettes hojdare under kvallen. William som ar 25 var den som var narmast mig i alder, jag tror att den som var yngst forutom oss (och Chefens barn som var dar en halvtimme kanske) var hans 38 ariga kollega. Han hade med sig sin pojkvan, Marquettes polischef, som var mycket trevlig. Dar var ocksa Marquettes nyvalda domare, en VD , for ett halvstort foretag och hans fru, som forovrigt var basta kompis med chefen for lakarstudents praktikanterna i Marquette (han lovade att introducera mig om jag fortfarande var intresserad av att bli lakare). Agaren av Marquettes finaste hotell the Landmark, och agaren av den finaste resturangen Latitudes var ocksa dar. Helt knappt var det, och nar festen borjade att avta blev vi medbjudna av Wills kollega och polischefen till skybaren pa the Landmark, nar vi klev in satt det tva par i 45ars aldern i de fona fotoljerna, mannen var kladda i kostym/frack och fruarna var valdigt uppkladda. En av kvinnorna var basta kompis med Wills kollega och ville att han skulle designa deras nya hus, hon ville ha 2 meter i tak, 3 vaningar 325 kvm, garage for tre bilar med garageportar bade pa fram och baksidan, ja det tog aldrig slut. Vi raknade ut att det hela minst skulle kosta runt 700 000 dollar, sa hon titta pa gubben sin och sa, ja med det ar ju inte sa farligt. Nu ar jag, Christina och Will inbjudna pa middag nan gang efter nyar, sa vi kan kolla pa deras nuvarande hus, som ocksa ska vara nagot extra.
En valdigt speciell kvall var det, jag och Will titta pa varandra ibland och fundera pa vad vi gjorde dar egentligen, haha.

Resan till Chicago var kanon rolig och jag ska lagga upp bilder och historier snart.

Imorgon bitti bar det av till Chicago, spannande!

Mamma och Pappa har sett Marquette och tavlingarna i helgen, det har  varit jatte rolgt att ha dem har.

... kanner jag mig, klockan ar 7 och jag kan inte sova mer, om 3-4 timmar borde mamma och pappa vara har.

Men forst kommer Caitlin over pa havregrynsgrot frukost, hon hade aldrig provat att koka groten med lite salt i och ha appelmos eller sylt pa (har ater man den med brunt socker och notter) och mjolk brevidtill.
Hon skulle ta med sig ett granatapple, for det har jag aldrig provat.

Sen ar det yoga klockan 8 som vanligt pa fredagar.

Dessutom har jag har inget skolarbete pa over en manad, var sa skont igarkvall att stada och koka appelmos och ha sig utan att behova kanna att jag borde gora nagot annat. Men det ar jag vard efter 18 prov, 22 quiz, och 8 upsatser.

Jag har pabojat min jullovs syssla, sticka, forsta pjojektet blir en mossa, bara sa man kommer in i rytmen igen.

I eftermiddag aker vi till Ironwood for tavlingar, roligt roligt ska det bli.

Jag har varit sjukt stressad pa slutet, eller egentligen hela terminen, men extra superstressigt har det varit nu pa slutet. Har nog aldrig pluggat sahar mycket i hela mitt liv. Jag vet att jag ar kand for att skjuta pa saker in i det sista, men den har terminen tycker jag inte ens att jag gjort det, men det har varit sa mycket att gora hela tiden att man inte hunnit med att gora annat an det som snart maste vara klart. Jag har inte haft tid att ringa alla som jag vill prata med, alldeles for lite till mor och far, for att inte tala om till Staffan, farmor, morfar och kompisar, jag har ingen aning om hur mina kompisar hemma har det, usha. Den senaste veckan har jag inte hunnit sova manga timmar.

Igar nar jag vaknade innan tavlingen kande jag mig jatte trott fran allt plugg, jag varmde upp och eftersom jag bara hade vallat upp ett par skateskidor bestamde jag mig for att inte prova dem innan start. Oprofessionellt, jag vet, men vissa straffar gud med en gang. Det var snostrom och jag hade valt mina kanoner, vad jag hade glomt var att det lag en rill i dem, och nar jag tog mitt forsta skar under tavlingen kandes det som jag hade klister under hela skidan. Det hogg i utforsbackarna, jag tror jag korde 2ans vaxel runt nastan hela banan, det var ordentlig snostorm sa man sag nastan ingenting, och kroppen ville inte alls. Jag tror aldrig jag velat bryta en tavling sa garna, men 10 km senare akte jag over mallinjen, pa en 23e plats utav 25 startande, 7 minuter och 40 sekunder efter segraren. Men jag ar faktist lite forvanad over att jag inte var sist och annu langre bak.

Att jag senare hade sjukt mycket plugg  och ett prov som skulle vara gjort innan ikvall gjorde inte saken battre, det var inte den gladaste Anna Karin som ringde hem. Egentligen sa spelar inte det fruktansvart daliga resultatet nagon roll alls eftersom jag vet att jag kan mycket battre, jag har tranat bra och akningen har kannts bra.

Idag var det 5km klassiskt, och lite revansch fick jag, jag kom 6a, det var ganska jamnt i toppen och det kandes MYCKET battre. NMU gjorde bra ifran sig, vi hade alla 6 tjejer topp 8. och killarna tog placeringarna 1-5. Det var manga i laget som gjorde bra ifran sig, bade igar och idag, vilket var jatte kul. 

Nu ar jag ocksa klar med provet, som kandes forvanansvart bra, bara 2 kvar nu, sen slipper jag tanka pa skola pa over en manad. Pa fredag kommer Mamma och Pappa, och jag tror att nasta helgs tavlingar  som dom ska se ska ga battre. Ska bli kul att visa dem var jag bor och vad jag pratar om jamt ocksa, och bara vara. Nar jag hamnar i perioder av hemlangtan saknar jag ofta vara sommar- och helgmiddagar, da vi sitter och pratar i timmar pa uteplatsen eller i vardagsrummet.

Jag var pa skitdaligt humor, nastan forbannad skulle jag vilja saga... for den dar jakla tanten som backade in i mig har ljugit for forsakringsbolaget. Ord star mot ord, och darfor far jag inte ut natt pa forsakringen. Jag forstar bara inte hur det ens ar mojligt att det ar mitt fel att hon backade in i sidan av min bil i hojd med forarsatet...

.. men sa borjade skidskyttet och jag blev genast pa battre humor.Biathlonworlds Live resultat funkade kanon idag, och videosandningen funkade ibland... Tillrackligt bra att jag fick se Helenas sista skjutning och malgang, och bade Bettan och Jenny flera ganger, harligt jobbat tjejer! Gu va roligt det var att Helena vann! Grattis Helena!! Jag satt har i lagenheten alldeles sjalv och skrek och klappade och stampade. ACO ar tillbaka, imponerande akning! Nu ar jag mycket battre humor, om en timme ska jag ocksa fa aka skidor, vilken inspirationskalla!!

Idag under min redovisning skulle jag saga bourgeoisie, vilket ar overklassen som ager stora delar av kapitalen i samhallet enligt Marx. Det ar ett ord som jag stoter pa hela tiden i alla mina kurser men fortfarande ar det omojligt bade att stava och uttala. Det ar sa svart att uttala att min professor stoppade mig under redovisningen och jag fick saga efter henne flera ganger. Nar jag sedan skulle saga det igen 2 minuter senare, hade jag totalt glomt bort hur det uttalas.

Ikvall stotte jag pa det igen, den har gangen i historian. Jag bestamde mig for att sla upp det pa tyda.se och lyssna pa uttalet. Jag tror antligen att jag kan saga det ratt, men det finns ett liknande ord som bara ar lite kortare som jag ocksa ville kolla upp. Jag och M-H lyssnade om och om igen, men ingenting stamde.
Prova klicka pa LYSSNA knappen (inte den som ser ut som en hogtalare) och forsok saga samma sak som mannen bakom mikrofonen. Omojligt!!

http://tyda.se/search?form=1&w=Bourgeois&w_lang=sv

ar det nu.. oj oj oj

Jag ar inne i en virrig period just nu, som jag brukar kunna hamna i nar jag ar stressad.
Imorse vid 7 skjutsade jag mig och Phil till traningen eftersom vi bada har eftermiddagslektioner. Det var backsvart ute, och nar gatuljusen tog slut sag jag ingenting. Jag slog pa helljusen men det blev inte mycket battre. Jag sankte farten och hoppades pa att inget djur skulle springa ut pa vagen. Efter ett tag kom en bil ifatt mig, hans havlljus var sa mycket starkare an mitt helljus att det blev en skugga framfor bilen. Jag hade aldrig kort den i morker forut och borjade bli mycket irriterad, bil krangel ar inget jag har tid med just nu. Nar vi kom fram insag jag vad problemet var. Det hade snoat sa mycket att mina lysen var helt tackta med sno, ingnet ljus kunde tranga igenom. Kan inte komma pa nar jag kant mig sa dum senast, tur var det iaf att allt gick bra.

Men det ar inte lange kvar till lovet, ska bli skont att inte ha na skola, SUPER KUL att traffa paronen och att tavlingssasongen drar igang.
Vi korde en traningstavling i helgen som kandes bra, nasta helg blir det hemmatavlingar.

Roligt ar detocksa att alla sorters varldscuper startat. Imorgon vid lunchtid hoppas jag att biathlonworld.com funkar battre an det gjorde idag sa man kan folja tavlingarna live och heja pa Bettan och de andra.

Nu ska jag tillbaka till bockerna, jag tog mig en minipaus i pluggandet for dagens avsnitt av Sunes Jul