Nordanvinden rasar over bygden

Bokstavligt talat, det riktigt viner i vaggarna, och den snabbt fallande snon har tackt utsikten fran nastan alla fonster i huset. Jag tror inte det blir nagon skola imorgon. Vi fick sjalva valja om vi ville vila mandag eller torsdag, jag valde torsdag och tur var val det. Nu kan jag imorgon sitta inne och njuta av snostormen, samtidigt som jag i mandags korde arets roligaste pass, det var namligen helt underbar skarakning, finns det nagot battre?

Stackars Staffan som brutit foten och maste aka hem fran lumpen.

Jag tavlade forra helgen, pa en millitarbas uranfor Brainerd i norra Minnesota, forsta gangen jag var pa en amerikansk millitarbas, maste saga att skogsvagarna var valdigt lika vagarna pa I-21 i Solleftea.

Lordagens klassiska lopp kandes inte sa bra, men jag slutade overraskande positivt pa en 10e plats, 9a i college tavlingen. Sondagens 15 km Skate masstart var jamn, jag slutade pa en 8e plats, 7a i college tavlingen och endast 1,4 sekunder efter min segrande lagkompis Laura. Vi var 10st inom 2 sekunder, 5 NMU are. Jag tog starten (eller endast Caitlin Compton(hon vann 5km skate pa amerikanksa maesterskapen i ar) var fore och henne lat vi gore sitt eget race eftersom hon inte ar en collegeakare och han nagot med kvalificeringen att gora, trots det var hon endast 37 sekunder fore oss) sen efter 2 km trasslade jag in mig och gjorde en liten vurp. Snabbt upp igen var jag och jag kande mig stark hela loppet men lyckades aldrig riktigt fa ett bra lage i klungan, in mot mal gick det inte att komma forbi och jag slutade som sagt 8a. Det var ett konstigt lopp, mycket taktik, det kanns som vi gjorde ett killopp, oftast ar det sa att tjejerna bara oser pa och forsoker knacka varandra, medans killarna mer ligge och lurar och forsoker fa en bra position in mot mal.


Efter tjejernas masstart i sondags var vi utplacerade med radios och stavar efter
banan for att seva killarna som ocksa hade ett kanonlopp.


Just nu ar vi 5 tjejer i laget som ligger inom kvalgransen i varan region (Michigan, Wisconsin och Minnesota) (top 11) for collegemasterskapen, men varje lag far endast ha 3 tavlande. Laura och M-H ar klara, den sista platsen star mellan mig, Ingrid och Christina, uttagningen ar baserad pa ett poangsystem liknande FIS-poangen (alltsa man far poang beroende pa med hur manga procent langsammare man akte an segraren). Det ar ruskigt jamt, de handlar om nagra ynka poang, eller tom delar av poang (jag har inte sett uppdateringen efter helgen men det kan inte ha blivit mindre jamt)  det ar sa jamt att det hela kommer att avgoras pa regionals i Houghton om en dryg vecka. Tranarna har dock bastamt sig for att ta med tva reserver, som aker med till Maine och far tavla om nagon ordinarie skulle bli sjuk innan tisdagen (tavlingarna borjar pa tosdag) annars ar reservernas uppgift att hjalpa till med valla och service. Jag kan iaf vara saker pa att det blir en resa till Maine om tva veckor. Sjalvklart vill jag tavla, och jag ska aka sa fort jag bara kan for att knipa den sista platsen, men det ar ett rattvist system och om nagon av de andra tva far aka sa ar det for att de har akt fortare helt enkelt. Bade Christina och Ingrid star mig valdigt nara, och jag vet att om det blir sa att det ar nagon av dem blir den som far aka sa kommer jag inte ha nagra som helst problem att gladjas med dem eller att heja sa intensivt jag bara kan pa dem vid sidan av sparet.

Kommentarer
Postat av: Pappa

Kul att du skrev igen så att jag får något roligt att läsa, hoppas det går bra i Hougthon.

2009-02-19 @ 07:48:39
Postat av: Brita

Hoppas att du får åka. Jag tycker också att det var kul att du skrev igen. Lycka till!

2009-02-19 @ 09:47:59
Postat av: Agneta

Hej!

Alltid kul att läsa om dina tankar och bravader over there. Vilka fina vantar du har på bilden.

Agneta

2009-02-19 @ 15:30:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0