En lang hemresa blev det
Det borjade med en dalig natts somn. Det var nya gaster som bodde i rummen ovanfor oss och de holl en rejal fest nastan hela natten, det ska mycket till for att jag inte ska kuna sova. Pa planet underhollmed sjalv genom att titta pa forsta delen av avsnitten av forsta sasongen av How I met you mother, det ar en rolig serie.
Morgonen da vi for var det bara tio minusgrader i Alaska, och kvallen innnan vi skulle fara bestamde jag mig for att kolla upp vadret pa TV’n. Jag fick en fem minuters forklaring over hur det extremt kalla vadret sokm varit i Alaska nu ar pa vag ner till de norra delarna av mellanvastern (Marquette). Det skall tydligen bli narmare 20 minusgrader, snofall och vindar upp emot 20m/s veckan som kommer. Den starka vinden kommer gora att ”det kanns MYCKET kallare an det redan ar”. Sa kallt blev det inte, men det har varit runt 18 iaf. Det var kallt om min ena ta att aka skidor idag, den lider nog fortfarande lite av kylan i Alaska.
Flyget gick en timme snabbare an planerat eftersom det var sa starka vindar, piloten berattade att under resans gang skulle vi ha en medvind pa upp emot 75m/s, nan gang ska man ju ha tur ocksa.
Vi landade starx innan fem, och vi hade bestamt oss for att prova kora hela vagen till Marquette (normalt ca 8 timmar + en timme tidsskillnad). Nar vi kom fram till Minneapolis skulle Ingrid och Sten bara aka till coach Jennys hus och hamta minibussen och trucken, att aka 10 km kan ta valdigt lang tid om man aker under rusningstrafiken i en miljonstad. Jag tror klockan var runt 7 nar vi kom ivag, rusningstrafiken pagick dock fortfarande. Forsta timmarna korde vi inte mycket fortare an femtio. Vi turades om att kora, och mellan halv tre och sex (marquette tid) korde jag sista biten genom halvsnostormen. Det gick bra, men trott blev man dagen efter.
Darfor blev igar en lugn dag, eller lugn och lugn. Jag bestamde mig for att ta en dags extra lov och hoppa over skolan, pa det viset kunde jag inte stressa upp mig over laxor och lasning eftersok jag inte visste vad vi skulle gora. Det blev en lyckad dag, bast av allt var nog att jag hann med att stada och moblera om i rummet. Jag fick en byra som Ingrid inte ville ha langre, sa nu ar det minder krafs pa hyllorna i bokhyllan. Harligt harligt.
