akberglund

Idag ar det en riktig testdag, gjorde nyss syreupptagnings test och snart ar det dags for styrketester.

Syreupptagningstestet som jag brukar gilla gick riktigt daligt, mina varden var laga, vet inte om min feber och grejer fran fora helgen paverkade det hela eller om jag bara har forsamrat mig, deprimerande var det iaf.

Styrketester har jag ALDRIG tyckt om, de ger mig magont en vecka i forvag, ush och fy, men snart ar de iaf over...... vilken positiv installning jag har.

Ikvall blir det iaf roligt, vi ska ha fest har hemma innan vi gar ut, det ar ett bra band som spelar pa krogen. Friday fishfry (frdeags speialtiteten som nastan alla resturanger kor med har, med det  menas friterad fisk, men annan fisk brukar ocksa finnas pa menyn) vet jag inte om det blir natt av, vi far se.

Sitter pa bibblan med tyskalaxan, vi fick en cd-skiva men tyska latar, uppdraget var att valja en lat och forsoka skriva ner sa manga ord vi kan uppfatta, jag valde en latt lat, Das alles sind Dutschland (deras fotbolls VM lat 2006), det var anda inte latt men ganska sa roligt!

Hur orolig ska man vara infor Conficker masken?

Jag blev sjuk i helgen, feber och forkylning, det var langtrakigt, men nu ar jag pa benen igen, men skidakningen i veckan har inte varit rolig, varldens saktigaste (som Bengan skulle ha sagt) fore.
Pa fredag har jag max syreupptags test samt styrketest, sen ska jag ha semester.

Ett techno/disko band spelar pa var favvo bar i helgen. Det blir det pa fredag kvall, med friday fishfry fore. Kul!!!!!
Lordag morgon skall vi spela hockey, ocksa roligt.

Nu ska jag ta och fara och hamta Christina och William pa flygplatsen, dom har varit i stekheta Arizona, jag ar inte alls avundsjuk.

Imorse hade jag lite ont i halsen, men tankte att det var nog inget, nu har jag jatte ont i halsen och hela kroppen gor ont. Pa satt och vi gor det ingenting, sasongen ar over, men imorgon klockan tva ar mitt max syreupptagstest, och aven om man som skidakare ibland saknar att vara dodlig och kunna bli sjuk, sa finns det inget ratt tillfalle aven om sasongen ar slut. Tva saker hander alltid nar jag blir sjuk, jag saknar familjen extra mycket, onskar att mamma kunde hyra tre filmer, helst Hook, Angels (eller vad nu den dar baseball filmen hette), och Mighty Ducks och en videobox fran videoteket at mig, och sa blir jag alltid sugen pa stuvade makaroner och korv, med mycket ketchup.

Ikvall var jag pa tyskamiddag, det var inte kul. Tjejerna jag satt med var inte trevliga, och jag kande mig som ett spoke som ingen sag i en timme, efter det betalade jag slutligen for min mat och gick. Jag saknade min nyvunna tyskakurs kompis som forovrigt bjudit mig pa fest pa lordag, hon fyller ar, om jag inte ar dalig sa ska jag nog ga. Jag tycker om att lara kanna nya manniskor.

Godnatt

Bestod av 5 timmars forelasning, 9 timmars biblioteksplugg, och tva sma korta avbrott for mat. Av nagon konstig anledning sa tycker jag det ar lite roligt med sadanna dagar ibland. Nu ar min hjarna fullproppad.
Gonatt

Hur kan det vara sa manga som inte vet att ett bibliotek ar ett stalle dar man skall vara TYST, om man har nagot viktigt att saga till nagon ska man viska. Det larde jag mig redan nar vi for till biblan med dagis, har verkar ingen forsta.
Jag tokstresspluggar just nu, forst hade jag ett eget lutet rum, men sa kom en grupp vuxna manniskor och satte sig och spelade kort dar, spela kort gor man val anda inte pa ett bibliotek. Sen flyttade jag pa mig, och hade lugn och ro in ca 30 minuter, men sa kom tva 30 aringar, en kille som kan datorer och en tjej som har problem med sin dator aoch satte sig brevid mig, jag slanger lite arga blickar da och da men de verkar inte forsta. Det har hant att jag gatt upp och bett folk prata lite tystare och snart maste jag nog agera sur och arg regelfojlare igen for det har gor mig tokig. Varfor gar man till biblioteket om man maste prata, da kan man val anda anvanda ett av de manga grupparbetsrummen som ar ljudisolerade atminstonne, sa man inte retar upp alla som forsoker koncentrera sig.



Nej, nu maste arga jag tillbaka till bockerna, ha en bra dag!!

hette turneringen jag var pa i helgen. Det var verkligen hur kul som helst. Jag hade aldrig spelat en riktig match, och fortfarande ar det vissa regler jag inte kan, men jag forbattrade mig jatte mycket, hala laget forbattrade oss med flera hundra procent. Forsta tre matcherna forlorade vi stort, sven om vi spelade nagra bra poang. Den fjarde (och sista for lordagen) vande vi fran 3-7 till 13-10, sen spelade vi som aldrig forr forsta matchen i sondags och vann stort, efter den gick allt dock utfor fort och vi forlorade resten. Men for att vara ett lag dar halften aldrig hade spelat forr, maste jag saga att en 12e plats av 19 inte ar alltfor illa. Det var ocksa 50 herrlag dar och 39 planer dar 39 matcher pagick samtidigt pa ett STORT falt, ratt coolt faktist. Vi spelade 4 matcher pa 1,5 timme styck i lordags och 3 i sondags, man anvander lite snabbare muskler pa en spleplan an vad man gor i skider sa nu har jag ratt sa mycket traningsvark. Nu hoppas jag att jag kan aka med pa nagon av de andra turneringarna i var, det var bara sa himla roligt.

Dessutom var det narmare 20'c och sol hela helgen, jag gick barfota pa planen utan att ens bli lite kall om fotterna. Underbart

Om 20 minuter bar det av mot chicago igen! Denna gangen for att spela min forsta Ultimate Frisbee turnering. Ska bli skoj, och traningsvark kommer jag garanterat att fa, med tanke pa hur mycket jag fick efter de tva tranningarna jag var pa i veckan!

Ha en bra helg!

Skont att vara hemma, aven om veckan som varit var rolig.

Jag har hejat sonder min rost sa halften av alla ord jag forsoker saga forsvinner. Under veckan som gick skrek jag och hejade och fimade och gav tid och dricka, hade jag extra stavar och vallade och rengjorde jag skidor och tranade och gjorde allt jag bara kunde for att mina lagkompoisar skulle ha sa bra lopp som mojligt! Tyvarr var det ingen i laget som hade det lilla extra som jag vet att de ar kapabla tatt aka som, aven om det var manga som hade respektabla resultat.

Att vara reserv var med blandade kanslor. Sjalvklart var det jatte kul att fa folja med och hjalpa till, och heja sa rosten forsvinner pa sina lagkamrater, men jag hade ju jobbat sa hart for att aka fort och jag onskar bara att kanslan fran i sommras hade funnits dar i vinter ocksa, aven om jag akt mycket battre an ifjol.

Men nu ar jag sa himla motiverad och idag har jag kollat igenom kurser for nasta ar och om jag far det schema som jag vill ha (vilket med storsta sannorlikhet kommer att intraffa efters som jag ar en senior) och eftersom jag inte behover lasa lika manga poang i fortsattningen eftersom jag ar ganska sa nara en examen, och med mycket tur sa kommer jag att borja mina skoldagar tidigast klockan 11, hinna till traningen klockan 2 och bara he en kvallskurs pa mandagar, som anda ar vilodagar. Det betyder att jag kan hinna med dubbla pass mycket lattare, utan att behova stressa sonder mig. Nasta ar sa ska jag jaklar i mig aka fort.

Nu ikvall borjar min ultimatefrisbee sasong, eller karriar kan man kanske saga.For er som inte vet vad det ar kan det beskrivas som en lagsport liknande fotboll, basket fast med frisbee. Jag spelade lite nar jag var pa min resa i Alaska i varas ch det var jatte roligt. Forsta traningen ar ikvall och pa fredag aker vi till Chicago for en turnering, haha

Jag glomde lamporna pa bilen idag pa skolan sa jag fick lova att starta den med startkablar, jag mase ocksa aka ivag och kopa sadanna idag det ar lattare att fa hjalp om man har egna.

Nar jag kom hem hade jag fatt ett paket i bervladan, det var en jatte fin varklanning/tunika fran mamma. Tack sa jatte mycket!!!

Nu befinner vi oss i Bethel Maine, sista lagandringsdagen var igar och nu finns det inte en chans i varlden att jag ska aka. Jag och Christina ar istallet pa ett litet minitraningslger som ocksa bestar av en jakla massa valllning och mycket skratt. Igar var vi pa banketten, det var trevligt!! Forsta tavlingsdagen ar imorgon och vi reserver har fatt i uppgift att aka fram och tillbaka pa utsagda delar av banan den sista timmen innan start, for att se att vallan fortfarande funkar... idag funkade min valla inte alls, och eftersom sasongen var slut passade jag pa att kora armarana riktigt slut och staka runt banan, och kora lite intervaller, bara for att det inte spelar nagon roll om jag blir slut, jag har anda bara min viloperiod framfor mig.

De stunder jag saknar mest nar jag far hemlangtan ar nar hela familjen sitter hemma vid vardagsrumsbordet, eller pa uteplatsen pa baksidan och vi ater en helgmiddag, med Fleetwood Mac eller Van Morrison spelandes pa lag volym i bakgrunden, middagar som nastan alltid slutar med att vi sitter kvar vid bordet och pratar i timmar, om allt mellan himmel och jord. Jag har varldens basta familj!!

 

Nu ar det packat och klart, imorgon klockan 9 aker vi!

 

I mandags var laget till Hotplate och pysslade, det ar ett stalle dar man kan mala sin egen keramik, eller gora saker av glas. Jag har tidigare malatt en skal at mamma, men i mandags gjorde jag ett halssmycke. Man klistrar fast glasbitar pa varandra som senare smalts ihop till en monstrad glasbit, det blev faktist ganska sa fint, jag ska forsoka visa bild snart. Det kommer ocksa en bild pa skorna snart!

 

 

 Innan traningen i onsdags, it is always fun when our old teammates Stuber, Morgan och Lindsey comes to practice!

Photo Credit: Lindey Dehlin

Vi hors fran Main!

 

och i eftermiddags var forsta gangen pa hela lovet som jag verkligen kande lovkanslan.

Detta intraffade eftera att jag idag skrev ett prov som jag egentligen skulle ha haft nasta vecka men eftersom vi ar borta da sa tankte jag att det kan vara skont att ta bort lite av stressen och kunna ta det lite lugnare pa NCAA. Av nagon konmstig anledning var jag mer nervos for det har provet an vad jag har varit pa lange, men det gick iaf bra, tror jag, kanske. Det var i kursen filosofikursen om varldsreligioner, jag tror att jag lyckades skriva ner nagot vettigt om hur orthodoxerna, Katolikerna och protestanterna skiljer sig fran varandra i hur de ser pa Adam och Evas synd i tradgarden. Hade jag varit smart sa skulle ja ju ha ringt till min storkusin Lina som ar doktorand i Teologi och bett om hjalp, men smart kan man inte vara alla ganger..

Pa lordag aker vi till Maine,sa imorgon blir det till att packa, valla och ta re allmant lugnt!

Traningen i veckan har gatt skitdaligt, jag kanner mig allmant sliten och stum och jag har sovit 10 timmarvarje natt + en tupplur pa mellan en och tva timmar varje dag forrutom idag..

Laget som aker till NCAA far alltid en ny jacka eller liknande, i ar var presenten en vit North Face Jacka, sweet.

Idag var vi ocksa och kollade pa klader till banketten, jag hittade varldens finaste skor, ett par morkbrun/brons hogklackade pums med oppen ta, nedsatta till 250 fran 500 var de ocksa...

Helgen gick inte riktigt som planerat, jag akte pa tok for sakta for att sanka mina poang och darfor blev det inte jag som fick representera laget i Main om en dryg vecka.Jag kande mig mest bara trott och seg hela helgen och nu i borjan av veckan har jag sovit som aldrig forr. Ingrid hade en toppen helg  och Christina akte ocksa bra, det skilde bara 0,1 poang mellan de tva med fordel till Ingrid, jag var 3,8 poang efter Ingrid, det ar bara att buga och bocka och gratulera Ingrid till platsen, sjalvklart hade jag velat vara den som fick tavla men jag ar ocksa valdigt glad for Ingrids skull, och sa tycker jag lite synd om Christina som var sa himla nara. Det basta vore om alla tre fick aka eftersom vi alla kvalade genom att vara top 11 i regionen, men endast 3 fran varje lag far tavla, Laura, M-H och Ingrid. Nu ar reglerna sa och det ar bara att acceptera, uttagningssystemet med poangen ar dock ett rattvist system och om uttagningen sker efter det kan man inte protestera. Vi var 5 tjejer och 6 killar  (det var nastan lika jamt mellan dem) fran NMU som kvalade inom regionen av totalt 20 platser, sa vi kan inte precis klaga pa varan sasong.

Nu ar jag andra reserv vilket innebar att jag pa lordag lamnar Marquette och far agera servicepersonal istallet for akare i Main. Jag skall gora allt jag kan for att se till att de har sa bra service som bara gar dar borta, det skall bli spannande att antligen fa vara med och atminstonne se NCAA masterskapen och ha dem som en morot infor nasta sasong, och sen nar sasongen ar over sa ska jag vila upp kroppen och knoppen sa jag kan trana som bara den i sommar.

Agneta: Tyvarr kallas jag for Anna av de flesta har, det blev sa av en blandning av missforstand, svarigheter for vissa att komma ihag mitt hela namn och lathet hos mig att forsoka forklara jamt och standigt. Vissa kallar mig fortfarande for Anna Karin iaf.

Helgens hojdpunkter var nog maten. I lordags var jag sugen pa kott sa jag kopte mig tva bitar oxfile, gjorde klyftpotatis och pappas pepparsas, oj oj oj sa gott det var. Och dessutom var det billigt, jag kopte kott sa det racker till tva middagar for bara 35kr, nej kott far det allt lov att bli lite oftare.

Sen bakade jag och M-H en apelsinkladdkaka som vi tog med oss till Lauras dar vi och nagra fler tittade pa film, lyckad kvall.

Igar gjorde jag hemlagad lasagne pa svenskt vis, hur gott som helst. Det var nog annu langre sedan jag at det, eller lasagne far man har ganska sa ofta, och visst ar den ocksa god, men den tillagas pa ett helt annat vis, bechamelsasen ar utbytt mot ren ricotta och mosarella ost.

Skidakningen i helgen gick bra ocksa, i lordags korde vi klassiska intervaller, och jag kande mig i bra form. Igar var det ett lugnt klassiskt distanspass, det hade snoat mycket under natten men nagon hade dragit spar pa morgonen sa det var perfekta forhallanden.

Idag hade  vi vila, vilket var bra for jag kande mig trott pa formiddagen, men det blev anda en kort loprunda och lite styrka nu i eftermiddags, nu vill jag bara att helgen skall komma fort sa jag far aka regionals.

.. ar jag med, pa bild och allt... klicka har for att se artikeln. Bilden ar dock fran hemmatavlingen forra aret.

Ikvall var vi bjudna pa pizza hos Sten, det var gott och trevligt. Skidakningen idag var fantastisk, skulle gissa pa narmare 35 cm 2 dagar gammal sno, -5'c och sol, vad mer kan man begara. Dessutom fick jag tag pa Johanna, vilket var jatte trevligt. Hon annonserade ocksa att det ar 30ars jubileum pa skidgym i var, tror nastan jag maste gora en nedrakningskalender. Det kommer att bli SA roligt!

God Natt

Ikvall gjorde jag nagot som jag far nagra ar sedan aldrig hade gjort. Musikalen askungen spelar pa Campus, och Christinas bror Anders fru spelar en av styvsystrarna. Christina hade redan bijetter med sin familj till pa lordag, och alla dagar var redan slutsalda, men eftersom skolan var installd idag pga snostormen sa var det en storre chans att nagra skulle ringa in och inte andavda sina platser. Jag gick dit en timme innnan och hamnade forst pa vantelistan. En kvart innan forestallningen borjade fick jag min biljett, i mitten pa tredje raden, en av de basta platserna.
Det olikt mig att ga pa en musikal, men jag tyckte faktist att det var valdigt underhallande, men gatt hade jag nog kunnat gjort for nagra ar sedan ocksa. Vad jag aldrig hade vagat mig till var att ga ensam, jag hade tyckt att det ar nagot man gor med vanner, bekanta eller sin pojkvan, det gar liksom emot normen att ga sjalv. Men vad ar det egentligen for fel med att gora nagot sadant sjalv, man pratar ju anda inte under forestallningen. Ingen av mina kompisar hade tid eller lust att ga, och om jag fortfarande vill ga sa ar det val anda inget konstigt med om jag gor det. Alla kompisarna har har pojkvanner, och nar de umgas med dem kan det val inte vara meningen att jag ska sitta hemma sjalv och ha trakigt bara for att jag ar singel. Fordelen med att vara singel ar ju faktist att man kan gora precis vad man vill, hur man vill och nar man vill.

Det var skont att skolan var installd, men riktigt jobbigt att skotta, vi har en stor uppfart  med plats for tre bilar och de tva senaste dagarna har jag skottat over en timme och en kvart, va stark jag kommer att bli. Jag hann med att stada lagenheten, sa nu ar den inte lika skitig langre. Jag pratade med Mamma, Elin och Frida pa skype. Jag var och fikade med Ingrid och hennes mamma. Jag tog en loptur med Ingrid, Christina och hennes mamma Karin som ar pa besok, trevligt trevligt. Dessuton at jag en riktigt nostalisk baconrora till middag. Idag var en bra dag.

Bokstavligt talat, det riktigt viner i vaggarna, och den snabbt fallande snon har tackt utsikten fran nastan alla fonster i huset. Jag tror inte det blir nagon skola imorgon. Vi fick sjalva valja om vi ville vila mandag eller torsdag, jag valde torsdag och tur var val det. Nu kan jag imorgon sitta inne och njuta av snostormen, samtidigt som jag i mandags korde arets roligaste pass, det var namligen helt underbar skarakning, finns det nagot battre?

Stackars Staffan som brutit foten och maste aka hem fran lumpen.

Jag tavlade forra helgen, pa en millitarbas uranfor Brainerd i norra Minnesota, forsta gangen jag var pa en amerikansk millitarbas, maste saga att skogsvagarna var valdigt lika vagarna pa I-21 i Solleftea.

Lordagens klassiska lopp kandes inte sa bra, men jag slutade overraskande positivt pa en 10e plats, 9a i college tavlingen. Sondagens 15 km Skate masstart var jamn, jag slutade pa en 8e plats, 7a i college tavlingen och endast 1,4 sekunder efter min segrande lagkompis Laura. Vi var 10st inom 2 sekunder, 5 NMU are. Jag tog starten (eller endast Caitlin Compton(hon vann 5km skate pa amerikanksa maesterskapen i ar) var fore och henne lat vi gore sitt eget race eftersom hon inte ar en collegeakare och han nagot med kvalificeringen att gora, trots det var hon endast 37 sekunder fore oss) sen efter 2 km trasslade jag in mig och gjorde en liten vurp. Snabbt upp igen var jag och jag kande mig stark hela loppet men lyckades aldrig riktigt fa ett bra lage i klungan, in mot mal gick det inte att komma forbi och jag slutade som sagt 8a. Det var ett konstigt lopp, mycket taktik, det kanns som vi gjorde ett killopp, oftast ar det sa att tjejerna bara oser pa och forsoker knacka varandra, medans killarna mer ligge och lurar och forsoker fa en bra position in mot mal.




Just nu ar vi 5 tjejer i laget som ligger inom kvalgransen i varan region (Michigan, Wisconsin och Minnesota) (top 11) for collegemasterskapen, men varje lag far endast ha 3 tavlande. Laura och M-H ar klara, den sista platsen star mellan mig, Ingrid och Christina, uttagningen ar baserad pa ett poangsystem liknande FIS-poangen (alltsa man far poang beroende pa med hur manga procent langsammare man akte an segraren). Det ar ruskigt jamt, de handlar om nagra ynka poang, eller tom delar av poang (jag har inte sett uppdateringen efter helgen men det kan inte ha blivit mindre jamt)  det ar sa jamt att det hela kommer att avgoras pa regionals i Houghton om en dryg vecka. Tranarna har dock bastamt sig for att ta med tva reserver, som aker med till Maine och far tavla om nagon ordinarie skulle bli sjuk innan tisdagen (tavlingarna borjar pa tosdag) annars ar reservernas uppgift att hjalpa till med valla och service. Jag kan iaf vara saker pa att det blir en resa till Maine om tva veckor. Sjalvklart vill jag tavla, och jag ska aka sa fort jag bara kan for att knipa den sista platsen, men det ar ett rattvist system och om nagon av de andra tva far aka sa ar det for att de har akt fortare helt enkelt. Bade Christina och Ingrid star mig valdigt nara, och jag vet att om det blir sa att det ar nagon av dem blir den som far aka sa kommer jag inte ha nagra som helst problem att gladjas med dem eller att heja sa intensivt jag bara kan pa dem vid sidan av sparet.

SVT har ju uppdaterat sin hemsida, sa man kan se vissa program igen. Sag pa Rapport bade idag och igar. Skane polisernas uttalanden ar valdigt upprorande. Och hur killen som skyllde fyllekorningen pa Molgan kom undan kan man ju fraga sig.

Jag ar forkyld och dricker varm jattesur tranbarsjuice, hoppas den hjalper.

Pratade med brorsan igar, det var lange sedan, men han verkar ttivas med lumparlivet, Kul!!!

Idag pa min Internationella relationers forelasning hade min professor nagot intressant att saga. Han brukar saga att alla kan paverka internationella relationer, antingen frivilligt och medvetet eller omedvetet. Om man tex i sin undgom traffar pa en mannsiska fran ett annat land, sag Sri lanka, den har personen hade aldrig pratat med en svensk forr och man ger ett bra intryck sa kan det tankas att det intrycker foljer med den har pesonen genom livet. Om detta skulle raka vara Sri Lankas president om 20 ar sa kan det handa att hans intryck fortfarande sitter kvar, aven om han traffat manga svenskar efter mig. Vilket kan paverka hans satt att fora politik med Sverige. Ja ni forstar.

Iaf sa handlade min professor sin doktorsstudie om Thailands utrikespolitik. Han skapade en massa kontakter, och igar fick han forfragan om han ville lasa igenom och korrigera kungen av Thailands brev till President Obama. Han laste upp brevet pa forelasningen idag, sa nu har jag hort Obamas brev fore Obama sjalv, hehe. Det var ett valdigt formelt brev dar han gratulerade presidenten till den historiska segern, han sa ocksa att han sag fram emot att samarbeta med presidenten och att han hoppas att de tva landernas historiskt sett vanliga relation skulle fortsatta pa samma vag. Jag tyckte iaf att det var lite tufft!

Bilen behover en egnitionswitch och ett nytt batteri, detta kommer ga pa cirkus $ 250, synd att det inte finns blodpudding i USA, for det hade jag gjarna levt pa i en manad.

Mandagen borjade med att jag forsov mig, jag hade stallt vackarklockan eftersom jag inte kunde hitta min telefon, men misslyckades sa den ringde aldrig.


Pa kvallen skulle jag Randi och Sindre handla mat, det blev en spannande fard i snostorm, halt underlag och en bil som inte ville uppfor de branta backarna. Eftr mycket problem, men ocksa en himla massa skratt tog vi oss till iaf dit vi skulle.


Varje dag har jag lektion tills 10min innan traningen, och idrottsbyggnaderna ligger 12 min gangvag fran dar jag har lektion sa jag parkerar bilen pa skolan pa mornarna for att radda mig sjalv fran en hjartattack fran all stress. Igar fick vi tillbaka tyskaproven (som forovrigt gick riktigt bra) vilket tog lite tid sa jag var redan lite senare an vanligt. Nar jag kom till bilen insag jag att jag hade glomt lysena pa hela dagen (forstar mig inte pa bilar som inte har automatiska lysen) sa batteriet var kaputt, eftersom jag tappat min telefon kunde jag inte ringa och saga att jag var sen, sa jag fick springa till traningen.


Jag hittade min telefon i lagets minibuss, tack och lov (aven om den ar den amerikanske versionen av NOKIA 330, alltsa valdigt gammal sa ar det inte roligt att tappa den). Ingrid och Martin lovade att hjalpa mig att starta bilen med startkablar (nagot jag verkligen lart mig hur de funkar pa den senaste tiden) sa efter middagen for vi upp till skolan och skulle prova. Bilen gick att starta men sa fort jag slappte nyckeln och den inte var helt omvriden sa la bilen av. Jag har haft liknanade problem tidigare men da har det funkat om jag gasat lite medans jag vrider om nyckeln, sa vi tankte att om jag kor medans jag vrider om och Martin vaxlar sa skulle det nog ga, men trots att jag tog mig 200m sa la bilen av pa en gang jag slappte nyckeln. Skolpolisen gav mig tillatelse att parkera over natten och idag bogserade jag och coach Jenny bilen till bilfirman. Det har jag aldrig gjort forr, man lar sig natt nytt varje dag, nu ager jag en bogseringslina iaf. Hoppas det ar latt och billigt fixat. Nar jag kom till bilen idag hade skolpolisen gett mig en p-boter trots att de lavat att jag kunde sta dar over natten. Gaahhhh

I helgen var det tavlingar I Telemark, dar intraffade det bade hemska och roliga saker. Pa vagen dit rakade vara redshirts (de ar medlemmar i laget och tranar med oss men aker till tavlingarna sjalva och far inte tavla i var dress, for att fa ett extra ar med stipendium) ut for en trafikolycka. Bilen tappade greppet och snurrade rakt in i den motande bilen. Bada bilarna var totalforstorda och skidfodral for rakt genom rutan, en av vara och foraren i den andra bilen fick aka ambulans for att kolla att allt var ok. Alla ar fortfarande stela och chockade, men dom ar ok. Usha vad fort saker kan handa, tur man inte vet.

Tavlingarna blev av och det gick bra i helgen, det kandes mycket battre och var ocksa battre resultatmassigt. Fint vader var det ocksa och snabbt fore, shit va kul, langtar redan tills tavlingarna i Minneapolis helgen efter nasta.

 

Jag traffade ocksa pa en gammal lagkompis och van igar (hon gar inte har langre), som tidigare var smal, men nu sag ut som ett skelett. Jag pratade med bade henne och hennes far och hon verkar inte ma bra, fy sa hemskt. Om hon skulkle ga ner ett hekto till skulle jag skicka in henna pa sjukhus, sa illa var det. Ush va hemskt det var ocksa. Sa du Kajsa, du behover inte vara orolig, jag tanker allt fortsatta med min kottfarssas!